<p style="text-align: center;"> <br /> <em>Photo by Edward Berthelot </em></p> <p style="text-align: center;"><strong>Hej Thérèse, jag brukar vanligen inte skriva såhär och följer inte särskilt många bloggar eller influencers. Jag befinner mig för tillfället i ett läge där jag känner mig ganska ambivalent till sociala medier. Å ena sidan ger de mig inspiration där jag älskar det skrivna ordet, å andra sidan skapar de negativ jämförelse och självtvivel. Med dig är det dock annorlunda. Varje gång jag besöker din blogg eller ser dina inlägg på instagram uppstår det ett pirr i mig. Jag blir hoppfull och motiverad, oavsett om det gäller min stil, karriär eller mentala och fysiska hälsa. Jag kämpar dock med att lämna det som varit och våga blicka framåt. Att inte låta mitt förflutna definiera min framtid. (Jag är 25, snart 26 år gammal.) Att skriva och be om spontana tips från en främling känns konstigt men samtidigt skönt. Jag testar därför att skriva till dig. Hur tänker du kring jämförelse gentemot andra? Har du några verktyg du brukar använda för att våga vara sann mot dig själv? Att ha tilltro och lita på din egen process och just din ”resa”? Jag förstår att det här är stora frågor och förmodligen ingenting du har tid att svara på men oavsett, tack. Tack - för att du är du. </strong></p> <p style="text-align: center;">Fick detta fina mail av en läsare - tack igen för dina snälla ord ❤ ...& kände att detta kanske var en fråga och ett svar som hade kunnat intressera andra. Därav fick jag godkännande av henne att publicera frågan och mitt svar i detta inlägg...</p> <p style="text-align: center;">Det är en stor fråga och jag tror kanske inte att det finns ett rätt svar på den eftersom att vi alla människor är / tänker olika, men jag brukar själv alltid tänka så här: Jag är ”jag” - och mitt riktiga liv. Medan exempelvis sociala medier där man jämför sig som mest med andra - är mitt “ego-jag”. Det vill säga en annan person (eller snarare ett annat mind-set) än mitt riktiga jag. Så när man hamnar i tankar där man jämför sig med någon annan, får känslan av att man själv inte lyckats eller är tillräcklig: då brukar jag tänka “men gud vad skönt, det är ju mitt ego-jag som känner så” - och inte mitt riktiga jag. Då brukar det vara lättare att skaka av sig känslan och vara nöjd med sina egna presentationer!</p> <p style="text-align: center;">När det kommer till att våga lita på sin egen livsresa och de beslut man tar så brukar jag också tänka en ganska enkel sak: “Man kan inte göra det någon annan har gjort... så om du ser någon som lyckats med något som du själv hade velat uppnå och som du därför jämför dig själv med - så kan du lika gärna släppa tanken, för det finns inte plats för två personer att göra samma sak”. Detsamma gäller dina egna val i livet, därför är det så viktigt att lyssna på sitt inre och sin magkänsla för att göra det val man själv trivs med! Då tror jag att man blir som absolut lyckligast...</p> <p style="text-align: center;">Båda tankesätten ovan har gett mig ett bra perspektiv på bland annat sociala medier men också i andra situationer då man jämför sig med andra, vilket har gjort att jag kunnat lämna mycket av mina jämförelser med andra eller annat bakom mig (trots att jag jobbar i en ytlig bransch med rätt så mycket konkurrens). Jag är väldigt nöjd med mitt egna liv och tror inte så ofta att "gräset är grönare på andra sidan" - och ja, det måste väl ändå vara målet med livet? Att vara nöjd med det man har och med den man är. Så tänker jag, i alla fall.</p> <div style="text-align: center;">Hoppas dessa tips ska hjälpa dig!<br /> <em>Kram T</em></div> <div></div> <div style="text-align: center;"><i><i>Saturday Q/A: How do I think regarding comparing myself to others? Do I have any tools to avoid it</i></i><em>? This is a big question and I may not think there is a right answer to it, but myself I always think like this: I am "I" - and my real life. While, for example, social media where you compare yourself most with others - is my "ego-self". That is, a different person (or rather a different mind-set) than my real self. When it comes to daring to trust your own life journey and the decisions you make, I usually just think of a pretty simple thing: “You can not do what someone else has done ... so if you see someone who has succeeded in something that you would have wanted to achieve - you can just easily let go of the thought, because there is no room for two people to do the same thing ”. Both ways of thinking above have given me a good perspective on this topic! </em></div> <div></div>
