<p style="text-align: center;"> <em>Bea Szenfelds Spring Summer 2014 visning under SFW</em></p> <p style="text-align: center;">Får som sagt mycket frågor om hur jag hamnade där jag är idag, och har därför tänkt skriva hela historien på bloggen.<br /> <strong>Om du inte läst del 1 så finns inlägget <a href="https://theresehellstrom.elle.se/my-story-1-0/">här</a></strong></p> <p style="text-align: center;">Sista raderna av del 1... Jag fick min första Fashion Week upplevelse genom att hjälpa det nystartade varumärket Lucas Nascimento i utställningslokalerna på Somerset House och backstage under deras catwalk-show på Tate Modern. Jag gjorde allt för att ta in hur jag skulle agera professionellt och göra saker rätt, men ändå behandlades jag som sk*t. Trots gråten i halsen så lämnade jag London Fashion Week 4 dagar senare och kände att jag hade tagit ett steg närmare mitt mål. Det var även under London Fashion Week som en av de mest kända Street Style fotograferna <a href="https://www.instagram.com/danielbrunograndl/?hl=sv">Daniel Bruno Grandl</a> tog sin första bild på mig. Tyvärr har jag inte lyckas hitta den (eftersom mitt namn inte stod med) men den hamnade på ELLE UK som en av de ”bästa LFW look:sen” och jag kommer verkligen ihåg hur glad jag var över det. Senare samma år tog min praktik på London Fashion Week mig vidare till Stockholm Fashion Week och en mycket större upplevelse. Så…</p> <p style="text-align: center;">Tillbaka i Stockholm efter mitt år på London College of Fashion behövde jag ta beslut om vad jag skulle göra härnäst. Jag bestämde mig för att jag inte var klar med London, så jag sökte in till ett flertal nya business-universitet. Målet var att gå ett år business för att utveckla min engelska ytterligare (den var sådär), skapa mig baskunskaper inom ekonomi och uppleva London ett år till. Efter mycket fram och tillbaka mellan flera universitet hamnade mitt beslut tillslut på Coventry University då de hade en mer "work-experience approach" som jag gillade, 1 åriga utbildningar och de hade precis öppnat ett London Campus. Den långa ansökningsprocessen blev klar och jag skulle börja i september 2013. Eftersom jag inte behövde åka tillbaka till London förrän i just September så bestämde jag mig för att hitta på något kul, så jag sökte mig till Stockholm Fashion Week för att få även den erfarenheten. Jag började med att maila produktionsbolaget (de gör fortfarande Fashion Week, men även ELLE galan etc.) som låg bakom Mercedes Benz Fashion Week Stockholm som det då hette, och fick svar direkt. Dagen efter gick jag på möte och lämnade med en praktikplats som assistent till produktionsbolaget under hela Stockholm Fashion Week. Halleluja tänkte jag!</p> <p style="text-align: center;">Senare samma månad var det dags för Stockholm Fashion Week och jag var på plats. Det var Texas Olsson (fortfarande i branschen, grym på produktion!) som gav mig en kort introduktion och sedan var det bara att börja jobba. Jag kommer ihåg att jag kände mig oerfaren men gjorde allt jag kunde för att verka självsäker, försöka ta egna beslut och se helheten i alla situationer (key to success är att ge intryck av att du kan allt!). Förutom att se till att det fungerade backstage för alla medverkande varumärken så fick jag även hålla koll på en av presentationsarenorna (Bukowskis) och hjälpa till inför själva catwalk-visningarna. Jag ska inte säga att det var lätta dagar, men jag lärde mig så otroligt mycket och träffade många av de människor jag idag jobbar med i branschen, för första gången. Efter mycket svett och tårar (ordagrant!) så lämnade jag ändå Stockholm Fashion Week rakryggad och med en väldigt stor erfarenhet som jag har haft hjälp av flera gånger under de senaste åren. Tack Texas för att DU tog så väl hand om mig, det var det inte alla som gjorde... Under dessa dagar fotade även <a href="https://theurbanspotter.com">The Urbanspotter</a> (som jag i tidigare inlägg fotade mig i London) sin andra streetstyle-bild på mig utanför Berns, och låg bland de hundra första bilderna på hans blogg. Jag blev glad när han då kände igen mig efter att ha fotat mig i London! Då förstod jag att bilder kan komma att bli viktigt för att folk i branschen ska veta vem du är. Daniel & jag ses fortfarande och pratar varje gång vi ses på Fashion Weeks runt om i världen...</p> <p style="text-align: center;">I September 2013 flyttade jag tillbaka till London och började på Coventry University. Jag läste första året av mina ekonomistudier som innehöll makro- och mikroekonomi, bokföring, internationella relationer, marknadsföring och business studies (som det kallades där) - det vill säga: alla baskunskaper i ekonomi. Jag gick ut med A i alla ämnen förutom B i bokföring, inte mitt favoritämne, nej. Jag trivdes helt ok på den här skolan men inte mer än så, däremot blev min engelska mycket bättre under det här året (vilket har varit väldigt viktigt i mitt jobb än idag!) och jag upplevde väldigt roliga saker i London under den perioden. Dock hade jag fortfarande tillgång till det stora (kända) modebilioteket på London College of Fashion som jag tidigare hade spenderat tusentals timmar i, så jag läste väldigt mycket böcker om mode och tittade på mycket modedokumentärer på sidan av ekonomistudierna för att försöka <em>keep up</em> även med modestudierna parallellt.</p> <p style="text-align: center;">Samtidigt som studierna i London så fick jag genom en av mina bästa vänner idag, Sophia, höra att en yngre tjej i London behövde läxhjälp, denna yngre tjej var Chloe Schuterman (som idag fortfarande är en god vän till mig). Under mitt år i London spenderade jag mycket tid med Chloe på sidan av mina studier, både som läxhjälp men också privat (hon bloggade redan då, och jag tyckte genom vad jag såg av henne att den "sociala cyber-världen" s0m inte va lika stor då verkade spännande). Våren 2o14 skulle både jag och Chloe flytta hem till Stockholm av olika aledningar. Chloes mamma, Nathalie, drev och driver en av mina favoritbutiker i Stockholm: Nathalie Schuterman och de behövde extrapersonal till sin butik. Så i juni 2014 började jag (tack vare Nathalie!) att arbeta på Nathalie Schuterman-butiken några dagar i veckan som säljare. Jag spenderade två veckor innan min första arbetsdag att bara läsa på om alla butikens varumärken och envis som jag är, så kunde jag allt om alla "<em>high fashion</em>"-varumärken dagen jag började. Jag tyckte det var så kul att jobba på Nathalie Schuterman och jag lärde mig otroligt mycket om "high fashion" vilket har varit viktigt för mig i efterhand när jag har jobbat med vad jag gör idag i modebranschen. Kunskap om den typen av mode (det vill säga, modehusens ready-to-wear, couture och haute couture) är det väldigt få i branschen som har men det är till en stor fördel att kunna om vilket segment du än jobbar i. Jag träffade så mycket bra kontakter i butiken (genom de kunder som besökte) men skapade mig också en väldigt hög förståelse för att driva butik och om den faktiska försäljningen, vilket ni säkert kan förstår eftersom det krävdes en del för att sälja en klänning för 20.000kr. Kollegor kom och gick, en del gillade jag mer än andra om vi säger så... En tjej som jobbade där under en längre period gjorde det verkligen inte lätt för mig, jag hade många irriterande dagar och en del tårar... hon jobbar förvånansvärt fortfarande i modebranschen på annat håll men har aldrig fått respekt från mig igen.</p> <p style="text-align: center;">Jag kommer från en familj där utbildning värderas ytterst högt så mina föräldrar var inte nöjda med mina två år på universitet i London. Därför började jag hösten 2014 en tre årig ekonomiutbildning på Stockholms Universitet. Eftersom jag hade upplevt att studera i London innan så kändes helt ärligt Stockholmsstudentliv helt ointressant för mig, så första månaderna fokuserade jag bara på att lära mig så mycket som möjligt och få så bra betyg som möjligt. Redan första året bestämde jag mig för att inriktningen på min ekonomiutbildning skulle vara marknadsföring och de friståendekurserna skulle jag läsa i bland annat modevetenskap (H&M hade redan då börjat sponsra denna kurs, så den kändes relevant för det jag ville göra efter universitetet). Jag jobbade fortfarande på Nathalie Schuterman några dagar i veckan och kombinerade det med heltidsstudierna, men jag kommer ihåg att jag ändå kände att jag saknade något mer "spännande" i mitt liv...</p> <p style="text-align: center;">I oktober samma år får jag höra via min bästa vän Chayenne (som sedan innan jobbade med PR i modebranschen) att en erfaren PR konsult, Magrina Kovac, hade nylanserat danska modehuset DAY Birger et Mikkelsen i Sverige tillsammans med Sverigechefen Maria Malmgren. Nu sökte de en praktikant till Stockholmskontoret. Chayenne tipsade om mig och jag mailade Magrina mitt CV samma kväll. Dagen efter gick jag på intervju och 30 minuter senare frågade hon mig, "när kan du börja?" NU svarade jag. <em>And, so it started...</em></p> <p style="text-align: center;"><strong>Story 3.0 kommer snart...<br /> </strong><em><br /> Want to read it? Make it a google translate! </em></p> <p style="text-align: center;"> <br /> <i>Last day as the production assistant at Stockholm Fashion Week. </i></p> <p style="text-align: center;"> <em>The Victoria and Albert Library where I used to study. </em></p>
